Tidig höst

Äntligen! Även om hästar är väldigt fina djur – så är de väldigt stora djur – speciellt lösa i flock på ängen…. Så när hästarna är i närheten av vår lilla stig på strandängen, då går iallafall inte jag ut där med hundarna! En gång missbedömde jag avståndet när jag och komois och två hundar skulle gå på ängen. Tre hästar kom då glatt springande och ville hälsa på oss och ville bli klappade – och de var ju stora! Jag är ju inte van med hästar och inte heller min kompis – utan det var faktiskt lite läskigt!

Iallafall! Imorse fanns inga hästar alls på ängen – så vi kunde njuta av en rejäl promenad längs med havet. Fast tyvärr är Peggy inte så pålitlig – hon jagar upp kaniner och glömmer helt bort oss och godiset…. Inte bra alls…. Dags att ta tag i dressyrkursen, bra att vi skall iväg nu på torsdag så hon får lära sig igen att komma vid inkallning och gå fint i koppel och inte vara som en hysterisk slädhund….

Men ändå – en och annan kaninjakt hanns med också! Det är imponerande att de är så snabba med sina korta ben.

Betty funderar på något bra! Det doftar gott också – se på hennes nos!!!

 

 

Skönt att gå utan koppel på ängen!

 

- Kom igen nu – nu leker vi!!!! Vem kan motstå dessa två par bruna ögonen?

 

Dragkamp om en liten kanin!

 

Peggy har en barnslig mamma som aldrig vill släppa ifrån sig leksaken….

 

Betty i lektagen! Peggy skall såklart ha samma leksak!

 

- Äntligen ! tycks Peggy tänka när hon tagit leksaken från Betty.